I löst räknat var tredje butik* jag entrar börjar alarmklockorna tjuta. Det är oerhört irriterande. Jag byter väska. Jag tar ut kameran. Jag stänger av mobiltelefonen. Jag byter vinterjacka. Ingenting hjälper. Alarmet går på. Och får mej alltid att känna mej som värsta sortens skurk med fickorna fulla av stöldgods. Det har gått så långt att jag börjat tvivla på min egen identitet. Kanske jag egentligen är en uppblåsbar docka som Magnus stulit från Sin City. Satans snåljåp. *och alltid Diesel på Mannerheimvägen. Read more
