Jag brukar se mej sj’e4lv som v’e4rldens b’e4sta patient. Jag g’e5r med p’e5 allt. Hos tandl’e4karen tackar jag heroiskt nej till bed’f6vning. Jag vill inte vara till besv’e4r eller framst’e5 som en mes. Senast gl’f6mde l’e4kartanten att kolla resultatet p’e5 mitt hemoglobin och var tvungen att sticka mej i fingret tv’e5 g’e5nger. Ja ba: “Nej, det g’f6r absolut ingenting! Stick s’e5 mycket du vill.” D’e5 jag ska donera blod letar jag sj’e4lv upp de b’e4sta venerna i mitt armveck och f’f6resl’e5r dem f’f6r sk’f6terskan som ska peta in sprutan. Jag som vanligtvis brukar vara Den Besv’e4rliga Typen g’f6r en personlighetsf’f6r’e4ndring s’e5 fort n’e5gon inom v’e5rdyrekt n’e4rmar sig. Read more
