I dag vakande jag till att det nya regeringsprogrammet lanserades. På Facebook och Twitter var de flesta av mina finländska vänner upprörda över att regeringen vill skära i utbildning, bistånd och den subjektiva rätten till dagvård begränsas till halvdagvård. De vill rikta mer anslag till privatbilism och försvarsmakt. Om vi säger så här: Finland verkar inte ha fått ett speciellt feministisk styre. Tråkigt att regeringspolitiken ligger så långt från mina egna värderingar. När Juha Sipilä valde att inkludera Sannfinländarna i regeringen sa många att det var en bra sak eftersom partiet nu fick visa vad det gick för, inte bara skälla från oppositionshåll. Men om man väljer att ge makten dem som inte är speciellt intresserade av att värna om de svagaste i samhället kommer de priviligerade att föra en politik som gör dem ännu starkare och knappast vara sugna på att ge ifrån sig sina privilegier när fyra år har gått. Det är mycket möjligt att Finland är skittrött på Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet inför nästa riksdagsval, men det är svårt att jobba tillbaka välfärdssamhället och ta tillbaka rättigheter som en gång slopats. Read more
