Blev glad när jag surfade in på Catariinas blogg och såg att hon hade lyssnat på podden och dessutom skrivit lite om en grej vi pratade om i den. Nämligen att min favoritföreläsare (hon som är vetenskapsjournalist, feminist, skriver böcker, går på Nobelmiddagar och är så sjukt opretentiös) sa att hennes råd till unga kvinnor är att inte gifta sig eller ens dejta förrän de är 32. Så här skriver Catzo: “Jag är 32. Jag har inte skaffat barn. Jag har bara nästan gift mig men jag skulle ju nog ljuga om jag säger att jag inte dejtat. Men jag har inte haft familj, jag har inte haft något som varit viktigare än jag själv hittills. Det har kind of handlat om mig och min framtid. Jag har studerat i flera olika omgångar, flera olika saker, och det var inte före jag var närmare 30 jag visste vad jag vill göra. Om jag nu vet det ännu heller? I alla fall är jag närmare min idé om mig själv än någonsin tidigare och jag vill tro att det beror på att jag gett mig själv tid att moka och att fundera på vad jag älskar och vad jag hatar genom att helt enkelt prova på många saker, köra uteslutningsmetoden”Det är klart att den här formeln inte är absolut sanning, men jag önskar att jag som 25 eller 28 eller 31-åring skulle ha fattat att livet ändå är ganska långt och att det inte är så bråttom att fatta stora beslut. Jag har alltid sett mig som en late bloomer som först efter att ha fyllt trettio insåg vad jag vill jobba med (och att det går!), men jag är kanske inte alls så unik som jag trott (annan sak som livet lärt mig: när man tror att man är så himla speciell och unik är man vanligtvis inte alls det). Read more
