I natt vakande vi av att grannhunden skällde hysteriskt och en man kastade sig över staketet från grannbalkongen (som är kopplad till vår), ner i gränden bakom huset. Magnus kastade sig hjältemodigt ut på balkongen, men då försvann snubben redan bakom ett hörn. Hade lite svårt att somna om så jag sövde mig med podcasten Invisibilia, som är så jäkla bra att ni bara måååste lyssna på den. Nåja, detta ledde till att vi sov till klockan nio och drog iväg på brunch nästan genast. Riikka och Matias joinade oss och senare också Karin, Ola och Sami som skulle resa hem till Sverige samma dag. Plötsligt fick vi jättebråttom till ett födelsedagskalas i Topanga. Skön hippekänsla där uppe i bergen, förresten. Gör inte så mycket om man kör lite vilse eftersom det finns så mycket att titta på där. Sen kom vi fram till parken. Vidar spelade cool inför sina amerikanska vänner. Magnus gled in i havet av föräldrar smooth like something that is really really smooth. Jag fokuserade på det jag gör bäst. Att äta. Och tydligen posera bland träd. I sann amerikansk anda spelade barnen baseball och Vidar var till Maggans och min förvåning ganska bra på det. Ja och sen åkte vi hem till en galet fin solnedgång. Nu ska jag skriva ut en intervju och runt nio kommer min kompis Mike från New York och då ska vi väl äta en liten bit mat i hoodsen. Varsågoda för ett gammaldagsinlägg där bloggaren bara räknar upp vad hen gjort. Read more
