Jag vet att det är jättetråkigt att läsa/höra historier om andras barn, men lovar att de inte kommer så ofta på den här bloggen. Ibland är jag nämligen en dålig mor och person. Igår, på Vidars födelsedag, hade jag precis sövt Majlis. Då sätter sjuåringen på Kanyes Wests Stronger (jag går från att ha avskytt honom till att luta att han är ett geni. Kanye alltså, inte Vidar) på full volym i sitt rum. Babyn rycker till och jag väser panikslaget “SÄNK!!” åt Viddes håll. Han mimar nåt tillbaka, men sänker inte. Jag väser, “SSSSÄNK!!” så högt jag vågar utan att väcka Majsan. MajMaj vaknar och jag suckar “Idiot!” mot Vidars håll. Det är kanske inte så genomtänkt, men jag vill verkligen att babyn inte ska vakna. Sjuåringen ser på mig, länge, och går sedan in i sovrummet. När han kommer ut säger han: “Peppe, jag är varken ledsen eller arg, men jag är förvånad över att du, som mamma, kallar ditt barn en idiot. På hans FÖDELSEDAG dessutom”. Jag ber givetvis tusen gånger om ursäkt. När Magnus kommer hem berättar ändå den lilla golaren om vad jag kallade honom. Magnus tycker också att jag är dålig. Antar att det är jag som är idioten. Read more
