Som vanligt inledde jag fredagen med ridlektion. Fick rida den väldigt snygga och stora Milo som var underbar tills vi skulle öva fel galopp och han fick för sig att skena runt planen som om vi var jagade av ett gäng blodtörstiga vargar. Vanligtvis gillar jag hästar som är lite explosiva, men för några korta sekunder på hästryggen låg mitt hjärta i halsgropen, sen fick jag kontroll över situationen igen och gillade läget. Ser fram emot fler spännande lektioner med Milo, ser inte fram emot den oundvikliga brutna lårbenshalsen. På kvällen var vi bjudna på födelsedagsmiddag i NoMo. För en gångs skull hade vi barnvakt så Maggan och jag promenerade upp till 23:e gatan som vilket barnlöst par som helst. Det var en perfekt kväll. Alla var glada och roliga och smarta och det hela slutade med hotshots. Ändå var vi, likt Askungen, hemma före klockan blev midnatt. Detta på grund av 1) vi är gamla 2) vi skulle vakna klockan sex för att vara med på Skype vår gudson Mauritz’ namngivningsfest. De officiella namnen är förresten Mauritz Björn Hjalmar, men vi kommer fortsättningsvis att kalla honom Mauno. Det var förresten lite surrealistiskt att se hela släkten där hemma hos Pyret och Miika, medan vi satt lite mosiga och morgontrötta i soffan här i Los Angeles. Jag höll ett pyttelitet tal och Pyrets kompis Emmy sjöng en låt av Sarah Dawn Finer medan Magnus gastade: SARAH ÄR MIN KOMPIS! Read more
