Anna undrar vad jag tycker om hen. Alltså inte om Anna själv, men pronomet hen. Härom veckan försökte jag smyga in ett hen i Hbl, men språkvårdaren ringde upp mig och sade: Peppe, this ain’t gonna fly! och bytte ut det mot ett han/hon. Om nåt år har jag antagligen större framgång. Jag fattar inte riktigt varför hen är ett så himla provocerande ämne. Att komplettera hon och han med ett hen gör väl språket bara smidigare. Istället för att skriva hon/han om folk man inte vet könet på, eller om man inte absolut vill poängtera att man pratar om en KVINNA är väl hen ett perfekt litet ord. Likaså i byråkratiska texter eller bara när personen inte vill definiera sig efter ett visst kön. Känner man att det är relevant att indikera könet på en människa väljer man helt enkelt han eller hon. Jag har svårt att tro att hen skulle sudda ut könen eller avsexualisera hela samhället. Om jag var Linn skulle jag säga: HAHAHAHAHA! Sammanfattning: hen är ett utmärkt komplement i det svenska språket. Det gör det enklare och snyggare. Read more
