Innan jag träffade Magnus hade jag egentligen ingen relation alls med Skåne. Inte för att Magnus hade det heller. Hans föräldrar köpte skånelängan efter att han flyttat hemifrån och han besökte mest huset som en gäst. Men för några år sedan skrev Maggans föräldrar över huset på oss och sedan dess har vi fixat och ordnat här. För några år sedan ordnade vi hit en vedeldad bastu och den använder vi så gott som varje kväll. Eller mest Magnus mamma Diana och jag, men ibland också resten av familjen. Magnus brukade spela klassisk gitarr i tiderna och i år flyttade vi hans sju gitarrer från Stockholm till Skåne. Både Majlis och Vidar (mest Vidar) försöker nu lära sig spela gitarr. Jag lyssnar på politiska poddar varvar med sommarprat medan jag staplar ved. Älskar att stapla ved, måla, klippa häckar och pyssla med fysiskt arbete här. Mellan varven läser jag böcker. Malin Kiveläs bok utlovade natur och surfing och jag läser så snabbt jag kan för att komma till surfdelen. Vidars sommarläsning är den andra delen i Hungerspelen-trilogin. Det är inte så han självmant plockar upp boken, men jag hoppas att den blir spännande snart. Tänker att läsning är som träning. Börja smått, låt kroppen vänja sig och när man fått upp konditionen längtar man efter nästa pass. På morgonen brukar jag sitta och dricka kaffe på framsidan av huset. Har utsikt över äppel- och päronträn, stockrosor, vinbärsbuskar och om jag har tur en igelkott eller två. På kvällarna blir det bastu på baksidan av huset. Vi bor på en liten kulle så utsikten sträcker sig hur långt som helst över de skånska slätterna. Ingen är så glad som Majlis över att återförenas med vardhunden Kara (eller det skulle vara Kara i så fall). Jag är tydligen en person som fotograferar blommor, det kommer väl med åldern. Tyckte i alla fall att detta var en fin buske. Här kan man sitta och dricka ett glas vin eller ta en kopp kaffe medan man till exempel väntar på att bastun ska bli varm.
