Efter att ha satt på sig sina feministiska brills är det svårt att se en film eller läsa morgontidningen utan att störa sig på mängden snubbar i relation till antalet kvinnor. Det är väl ungefär samma sak som att äta en baconburgare efter att ha läst Jonathan Safran Foers Eating Animals. Man tycker kanske att burgaren är god, men kan inte njuta av den till fullo eftersom man vet vilket vidrigt liv djuret man äter upp haft. Motsvarande i populärkulturen är att kolla på en Woody Allen- eller Roman Polanski-film eller lyssna på R Kellys musik. Filmerna och musiken är inte riktigt samma sak efter att man insett att skaparna begått övergrepp på barn.År 2014 var på många sätt ett bra år för feminismen. En kvinna fick Nobels fredspris, vi pratade om sexuella övergrepp utan att skämmas, Disney gjorde en feministisk tecknad film, en transperson poserade på Times förstasida, Shonda Rihmes gjorde framgångsrika TV-serier med kvinnliga protagonister, Beyoncé gjorde sitt FEMINIST-framträdande och mycket mer.Men samtidigt fanns det färre kvinnliga huvudrollsinnehavare i alla amerikanska kanaler förutom NBC än året innan, supersexistiska American Dad visas fortfarande, kvinnor våldtogs på amerikanska universitet, det visade sig att Bill Cosby förgripit sig på minst ett tiotal kvinnor, #gamergate och bombhot då Anita Sarkeesian skulle föreläsa, könsstereotypier drabbade också män som i film, tv och spel förväntades lösa de flesta problem med våld.Nu kan man naturligtvis konstatera att glaset är halvfullt, att kvinnorna här i USA och i Norden har det bättre ställt än kvinnorna i till exempel Afghanistan. Att vi borde vara glada över att vi kommit så här långt. Eller så kan man besluta sig för att man är nöjd först när världen är helt rättvis. När ingen drabbas av statiska könsroller eller sexistiska skämt och övergrepp. Att man kommer att bråka om mänskliga rättigheter tills alla har dem, oberoende av hur grav orättvisan är i relation till en annan.Här är en filmsnutt om hur sexistiskt media var gentemot kvinnor och män under 2014. Read more
