D’e5 Lena-Fi, Jesper, Hamppe, Pyret och jag p’e5 natten mellan onsdag och torsdag fnissande, trippar hem fr’e5n Mecca passerar vi en l’e5ng taxik’f6 utanf’f6r Baker’s p’e5 Mannerheimv’e4gen. Jag: “Sk’f6nt att man ‘e4r f’f6rnuftig nog att bo i stan och inte beh’f6ver st’e4lla sig i en taxik’f6 varje g’e5ng man bes’f6kt en nattklubb”. (F’f6rest’e4ll er f’f6ljande scenario i slow motion:) Pyret nickar bistert samtidigt som hon uppt’e4cker Robert med polare l’e4ngst bak i taxik’f6n. Hon v’e4nder sig om och ropar med all kraft hon har kvar i sin festtr’f6tta kropp: “S’c5 D’c4R G’c5R DET D’c5 MAN BOR I *GRAAANKULLA!” Hela k’f6n reagerar och Robert hinner t.o.m. sv’e4nga om och lyfta knytn’e4varna innan han m’e4rker att det bara ‘e4r vi och ‘f6ppnar boxningsn’e4ven till en liten, uppgiven h’e4lsning ist’e4llet. *F’f6r er utl’e4nningar: Grankulla ‘e4r Finlands Monaco. Read more
