Ig’e5r efter lunchen bj’f6d jag Basse p’e5 en kopp kaffe. Medan Baseman sitter vid ett bord och v’e4ntar k’f6ar jag till kassan, tar mej fram till kaffebordet, h’e4ller upp kaffe i tv’e5 koppar, sicksackar tillbaka till bordet mellan n’e4rsynta pension’e4rer och sm’e5barnsmammor med barnvagnar, n’e5r bordet och placerar en kopp med kaffe framf’f6r Basse. Han ger kaffet en snabb blick, fnyser irriterat och signalerar med hela sitt kroppsspr’e5k att jag gl’f6mt att h’e4lla i mj’f6lk. Jag ber panikslaget om urs’e4kt, sicksackar tillbaka med kaffekoppen, fyller p’e5 exakt r’e4tt m’e4ngd mj’f6lk, ‘e5terv’e4nder till bordet och f’e5r en n’e5dig blick. Vad h’e4nde? Read more
