När man är mitt inne i en situation som man själv finner intressant lägger man oftast märke till alla andra som också håller på med samma sak och tolkar det som en trend. Exempel: när jag var gravid tyckte jag att ALLA andra också var det eller åtminstone var intresserade av graviditeter. Just nu kan jag inte avgöra om trenden LA = Hipster-Thailand verkligen existerar, eller om jag före jag flyttade hit bara inte lade märke till att halva min bekantskapskrets regelbundet besöker Kalifornien.I morse joinade Freddy och Emma samt Hannele Mikaela Taivassalo oss på brunch på Art’s Table uppe på Montana. Freddy och Emma är här på bröllopsresa och Taivassalo skriver på en ny roman. Mycket trevligt och jag bubblade av lust att ta dem till alla mina favoritställen i stan. Det var kallt i skuggan och varmt i solen. Vi satt i skuggan. Och vet ni, det här får man inte skriva högt, men jag får på riktigt lite panik när jag scrollar genom sociala medier och ser att folk äter middag/dricker öl ute i vårsolen i en temperatur på drygt tio plus hemma i Finland. Det är för kallt. Det här är Freja, hon fyllde tre år i går. Till vänster om henne är dinosaurien som Vidar döpt till Franklin Canyon. I mitten Magnus, eh, skrev? Mellangärde? Vi säger: jeans och Tove Jansson-skjorta. Som sagt var det så kyligt att Vidar var tvungen att bygga en grotta av Maggies supermjuka tröja. Verkade onekligen mysigt, Här verkar någon berätta någonting roligt. Jag får inte vara med för jag fotar. Freddy och Emma hade underskattat avståndet mellan Shutters och Montana, men anlände ändå till fots bara en kvart sena. Eftersom trafiken är så galen här höjer ingen på ögonbrynen över en liten försening. Det är så spännande så fort man vänjer sig vid olika kulturer. En annan restaurangnyans är att servitörerna alltid städar bort ens tallrikar så fort man tagit den sista tuggan och sedan slänger fram notan. Det slog mig plötsligt att jag känt Freddy överlägset längst av alla på brunchen. Måste vara runt tolv år sedan vi träffades första gången. Read more
