Jag glömde ju berätta att i går på vägen till middagen susade Obama förbi våra näsor som om ingenting hade hänt. Eller ingenting är kanske detta en underdrift för hela Wilshire var avstängd och tusentals människor kom försent till sina möten för att man är så hispig med att beskydda presidenten. Men en Obama är alltid en Obama. Nu lite om feminism. Det förs nämligen en intressant diskussion om just feminism under det här inlägget. Det går inte att föra en seriös diskussion om en rörelse (som t.ex. feminismen) på basen av vad man själv uppfattat, tycker eller vad ens kompisar gör. Man får så klart komma med åsikter och exempel ur verkligheten, men det betyder inte att dessa står som argument mot forskningsresultat och statistik. Att män har mer makt och pengar än kvinnor är ett faktum. Här är är till exempel en sida som visar att män har högre lön också då de utför samma uppgifter in samma yrke som kvinnor. Att argumentera med exempel ur sin egen verklighet: om alla sexarbetare du känner är jättelyckliga och nöjda med sina liv betyder det inte att ALLA är det. Om du aldrig upplevt rasism i din hemstad betyder det inte att det inte finns rasism där du bor. Om du känner en pappa som tagit ut mer föräldraledighet än mamman innebär det inte nödvändigtvis att vi lever i ett matriarkat. Feminism innebär inte att vi ska byta ut patriarkatet mot ett matriarkat (fast det vore ett intressant experiment. Kanske vi kör matriarkat i några år och ser om världen blir vänligare, mindre våldsam och mindre girig). Feminismen strävar efter samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Så är det inte nu. Att vara man medför vissa privilegier som gör att man statistiskt sett kommer att tjäna mer pengar och ha mer makt. Som man undviker man också samma stränga skönhetsnormer, rädslan över att gå ensam hem på kvällen och behöver inte göra lejonparten av det oavlönade hushållsarbete i hemmet. Det är lite svårare att göra en maktanalys om man inte själv utsätts för problemen. Vita män är fortfarande normen, medan allt annat ligger utanför som undantaget. Anna L tog upp Hollywoodfilmer som exempel. De allra flesta filmerna är gjorda av män och har män som huvudpersoner. Kvinnors texter bedöms som sämre av både kvinnor och män (forskare har tagit en text och undertecknat den med antingen ett mans- eller kvinnonamn. Undersökningen har upprepats flera gånger både i Sverige och utomlands). Det är naturligtvis lätt att tänka: men underkasta dig inte skönhetsnormer, se till att spela huvudrollen och klättra upp för karriärstegen! Men att påstå det är att blunda för samhällelig normer och strukturer. Ingen av oss är ensamma öar eller blanka papper, tvärtom lever vi i ett samhälle som värderar kön på olika sätt. Att påstå att bolagsstyrelser har färre kvinnor för att kvinnor inte ansträngt sig tillräckligt mycket är som att påstå att folk som diskrimineras på basen av sin hudfärg borde kämpa lite mer. Alla är sin egen lyckas smed. Hej neoliberalism! (En annan dag kan vi prata om intersektionalitet, hur det är att vara kvinna, icke-vit och t.ex. handikappat eller en annan kombination). Gällande det där oavlönade hushållsarbetet: För alla diskmaskiner du inte fyller, strumpor du ej plockar upp, toapappersrullar du inte byter eller inköpslistor du ej minns gör den andra vuxna i familjen det. Ett tack är så klart trevligt, men i längden räknas alltid det man gör, inte det man säger. Read more