Imorse när jag laddade diskmaskinen slog det mig att det finns en egenskap jag verkligen avskyr. Det är den nonchalanta “jag låter någon anna fixa det här“. Vare sig det handlar om att lämna kvar frukostskålen på diskbänken istället för att ställa in den i diskmaskinen, lämna kvar brickan på bordet i snabbmatsrestaurangen, strunta i att smutsiga strumpor hör hemma i tvättkorgen eller papper på golvet på den allmänna toaletten. Jag har hört skräckhistorier från vänner som jobbar som flygvärdinnor och är tvungna att plocka upp blöjor från fickan framför sätet. Jag försöker lära Vidar att allt han inte gör här hemma faller på Magnus eller mig. Snart är det Majlis tur. Vi tycker inte heller att det är speciell kul att plocka strumpor, samla ihop leksaker, fylla diskmaskinen, organisera hallen och så vidare. Det funkar inte hundraprocentigt, men snart så. Min uppfostringsstrategi grundar sig till 78 procent på att inte vara en oavlönad hemhjälp. Diskmaskinen är för övrigt också en feministisk fråga. Read more
