Nångång under middagen med Ville och Sonja* slog det mej att jag inte riktigt kommer ihåg hur det känns att bli full. Ännu mindre att vara full. Vill minnas att det var kiva. Åtminstone den delen då man jobbar på sin fylla. Den andra delen då man måste hålla för sitt ena öga för att kunna svara på ett sms, känns sådär. Hursomhelst. Ni kan ju påminna mej under helgen. Fyllekommentarer tas emot med stort intresse**. I rent sociologiskt syfte alltså. *ja och Magnus såklart, men jag kan inte nämna honom i VARJE inlägg. Fattar ni väl.**fast bara snälla. Basse, det här gäller dej också. Read more
