Jag kan inte påstå att jag saknar en fast tjänst trots att jag verkligen ser fördelarna med det. Som frilansare måste man ha en ganska hög tröskel för osäkerhet och en stark tro på att man kommer att klara biffen. Ska man ta ut semester blir det en månad utan lön och gud vet vad man ska leva på när man är gammal en dag. Uppdragsgivare tycker att man ska vara tacksam för att de överhuvudtaget betalar en och när de gör det är det ofta löjligt låga arvoden. Tydligen är det svårt att förstå att frilansaren betalar skatt, inte har sjukvård eller den där semesterpenningen eller andra förmåner som en fast tjänst vanligen kommer med. Men jag älskar det ändå. Friheten, friheten, friheten. Att få jobba med olika sorters projekt och skicka ut fakturor. Här är en bra krönika om Bonniers nya frilansavtal och rädslan, som många av oss känner, att vara besvärliga och ställa krav. Läs också: En så otroligt bra och lång text om vita män Donald Trump och Bernie Sanders. Kolla på Saturday Night Lives sketch om hur vita Oscarsnomineringarna är. The Ideal Marriage, according to novels. Också Los Angeles Times skriver om problematiken med att folk i allt mindre utsträckning har fasta tjänster. Hur jobbar frilansaren Ann Friedman? En intervju med forskaren Karin Creutz om hur hatretoriken normaliserats. Varför vi kanske ändå borde läsa kommentarerna. Också The Newyorker diskuterar paniken kring könsneutrala badrum. Ja och så tycker jag att ni ska läsa Charlottes blogg. Hon reder bland annat ut begrepp kring genusforskning. Read more
