Det är fredag igen och jag tänker inte oja mig över hur fort veckan gått utan bara utgå att ni känner likadant. Om det är någon tröst går ju tiden som snabbast när man har kul och med tanke på hur fort dagar och veckor swishar förbi verkar vi leva väldigt roliga liv. Det är ju ingen nyhet precis att USA separerar barn som kommer över den syliga gränsen från sina föräldrar. NPR har besökt ett läger med ungdomar mellan 13-17 år. Journalister får inte prata med barnen, filma eller spela in ljud. Enligt advokater som jobbar för barnens välfärd är många djupt traumatiserade. Den utmärkta bloggen Ensam mamma röker skrev ju för länge sedan om det emotionella arbetet, kärleksgneget, som kvinnor utför. Nu skriver också Harper’s Bazaar om det. Jag fick kalla kårar när jag läste: “In his mind, he was doing the thing I had most wanted—giving me sparkling bathrooms without having to do it myself. Which is why he was frustrated when I ungratefully passed by, not looking at his handiwork as I put away his shoes, shirt and socks that had been left on the floor. I stumbled over the box of gift wrap he had pulled off a high shelf two days earlier and left in the center of our closet. In order to put it back, I had to get a kitchen chair and drag it into our closet so I could reach the shelf where it belonged.” “All you have to do is ask me to put it back,” he said, watching me struggle. It was obvious that the box was in the way, that it needed to be put back. It would have been easy for him to just reach up and put it away, but instead he had stepped around it, willfully ignoring it for two days. It was up to me to tell him that he should put away something he got out in the first place.” I dag talade vi om att få grått hår. Min frisör var överraskad över att jag ännu inte hade ett enda sådant och jag kände en helt obefogad stolthet. Gråa hår är ju ingenting man kan rå över. PLUS att det är väldigt snyggt. Den här texten gör mig så lycklig och full av hopp. Visst är det ganska självklart att det är tonårstjejer som förändrar världen och kämpar för klimatet. Det börjar i Europa och kommer snart att sprida sig till USA. Om småbarn som går på spa i Korea. Häromdagen tipsade jag ju om Slow Burn-podden som handlade om Bill Clinton och Monica Lewinsky. Det är alltså en hel säsong och tål verkligen lyssnas på om man är det minsta intresserad av amerikansk historia. Venezuela borde ju vara stormrikt med all olja. Vad hände egentligen. Här är en snyggt bildsatt artikel om just det. Om att det till journalistens uppdrag hör av avgöra vad som är relevant, inte vad som lockar till mest klick: “Polariseringen drivs till stor del av att vi tyckonomer letar upp lågt hängande frukt i debattens utkanter och trampar sönder den inför våra allierade. Spotify ger sig på allvar in i kampen om poddar. Ja och så ser jag själv fram emot dokumentären Leaving Neverland som har premiär den 3 mars. Eller kan man se fram emot något så hemskt som de här barnen utsattes för? Jag vet inte, men tror att det är en viktig dokumentär. Speciellt för föräldrar som drömmer om att deras barn ska göra karriär i nöjesbranschen. Inte vi, usch. Read more
