När jag var liten var jag rädd för monster under sängen, senare clowner i kloaken och nu är det mest män våld som utgör det största hotet. Det sista är antagligen den mest rationella av alla rädslor. Å andra sidan är att vara rädd sällan rationellt. Folk är rädda för flyktingbarn, väljer heller att bo granne med MC-klubbar än med invandrare, de är rädda för veganer, för muslimer, för feminister, för tiggare, för ryssen och för naturen. I dag skriver journalisten och krönikören Kristina Weigl att hon känner sig otrygg för att den nyblivna svenska vice stadsministerns Isabella Löwins är okammad och osminkad. “Jag såg häromdagen Lövin tv-intervjuas från Istanbul men uppfattade just inte vad hon sa om FN:s humanitära toppmöte utan försvann i tankar på testarna i pannan, om de är frisyr eller lösslitna ur hårklämman hon brukar ha och när klippte hon sig senast, haft för mycket att göra..? Något som liknade förtvivlan lyste ur hennes blanka ansikte, medan öronsnäckan gled ner gång på gång. Varför slet inte någon fram en hårborste åt ministern före sändning? Och ett läppstift och ett bra mineralpuder.” Det här är ett perfekt exempel på samhällets olika förväntningar på kvinnor och män. Kvinnor ska vara extremt kompetenta OCH snygga, sminkade, friserade och välekiperade, medan män kan glida under radarn och fokusera på sina jobb. Ingen ber en man dra fram mineralpudret. Välkomna till världens mest jämställda plats. Read more
