Vi fortsätter med frågestunden! Vill än en gång tacka för mycket roliga och smarta frågor att svara på Malin: Kan Vidar någon finska? Om inte är det någonting ni ser som ett hinder från att flytta tillbaka till Finland? Tyvärr begränsar sig Viddes finska till några enkla fraser och att räkna till tio. Eftersom Magnus inte heller talar någon finska och jag inte riktigt ser några intressanta arbetstillfällen för oss i Finland, ser det mörkt ut med återflytt. Tänker ibland på att vi kanske borde åka upp till Mammoth Mountain eller Big Bear (förknippas alltid med The Bold and the Beautiful) för att ungarna ska lära sig skida ifall av att vi flyttar till Norden, men är ärligt talat ganska osugen. Plus att Magnus är ÄNNU MER osugen på snö än jag. Okej, det var inte alls svar på din fråga. Svar: Nej, Vidars obefintliga finska är inte den primära orsaken till att vi inte kommer att flytta till Finland. Ennet: 1. Hur känns det/dealar du med när du och Magnus tänker olika i feministiska frågor (tänker på era diskussioner i podden om Cosby, Louis CK och Aziz Ansari )? 2. Dina bästa tips om hur man kan diskuterar uppdelningen av hushållsarbete med sin partner? 3. Varför vill ni bo i LA framom Helsingfors? 1. Magnus blir djävulens advokat i podden för att det ska bli en intressant diskussion så han låter värre än vad han är. Plus att han inte är lika feministiskt beläst och betänkt så han trevar sig fram och försöker förstå vad han själv tycker genom att experimentera med kommentarer som jag sedan får montera ner. 2. En bra början och diskussionsöppnare är att fylla i den här listan (jämställdhetskollen) och sedan jämföra svar. 3. Vi landade ju i L.A. lite av en slump, men att vi överhuvudtaget lämnade Finland handlar väl mest om att jag var sugen på att bo utomlands igen. Sen blev jag omedelbart kär i Los Angeles. Älskar inte bara vädret, havet och att folk är så glada och vänliga och kreativa, utan också att den här staden verkligen har allt. Den tar aldrig slut, det finns alltid lite mer att upptäcka. Älskar också känslan av att vad som helst kan hända. Jag gillar såklart Helsingfors, men hade bott där så himla länge bara, Jenny: 1. Åh! Jag har länge funderat på sammarbetet ni har med NC. Det kändes så otippat med tanke på allt blåsväder det varit i på sistone? Själv tänkte jag att det var ganska mycket skit tills ni tog upp det i Mellan raderna och då helt plötsligt kändes det som ett okej företag, bara pga att du valt att samarbeta med dem. Varför valde ni dem? Var det läskigt att tacka ja? 2. Jag vet även att du skrivit att du inte vill skriva om träning, men jag vill ju läsa om din träning (också)! Så kanske lite snabbt? Hur går det? har du något mål med din träning? Har du någon gång sprungit något lopp? 1. Så bra fråga! Det var Natural Cycles som kontaktade oss och vi funderade en stund på vad vi egentligen tyckte det. Ganska fort kom fram till att ett hormonfritt preventivmedel som dessutom hjälper att kvinnor att lära känna sina kroppar måste vara en bra sak. Framtiden liksom. Skulle nog ha svårare att göra ett samarbete med traditionella p-piller. Men ja, det VAR läskigt att tacka ja eftersom NC fått så mycket skit i media. 2. Jag vill egentligen GÄRNA tala om min träning, men vill inte hetsa någon till att tro att en måste träna. Jag tror, handen på hjärtat, att raska promenader, trapporna, spring efter barn och sen sporadiskt göra sånt som är kul: spela badminton, simma, paddla kanot eller cykelutflykt, räcker mer än väl. Jag väljer avsiktligt att inte kolla hur fort och långt jag springer eftersom jag tror att jag har en tendens att ta det lite för långt. Alltså börja träna på ett sätt som inte längre är njutbart, utan varje session bara handlar om att förbättra resultaten. Vill att det ska vara kul. I vanliga fall (när jag inte har halsfluss och Magnus inte gör tv-produktion) springer jag 3-4 gånger i veckan, rider 2-3 gånger och slänger kanske in lite yoga with adrianne. Brukar variera springandet med intervaller, springa långt och springa i trappor. Jag är snäll mot mig själv och låter mig promenera ifall jag har en dålig dag. Ridningen är det jag njuter mest av. Är så SJUKT lycklig på hästryggen. Folk som aldrig ridit fattar inte hur intensivt det är och hur många muskler en ryttare använder. De muskler jag har kring mage och midja kommer alla från ridningen. Har för övrigt aldrig satt min fot på ett gym, vet inte hur man gör där. Jag har sprungit ett halvmaraton med en kompis och ett par milen. Tyckte det var tyngre att springa 10K än att springa 21. Har en kompis som tjatar på att jag ska springa maraton med henne, är lite sugen, men det känns som en så tidskrävande grej att tränar för ett sånt lopp. Plus att jag nog mest skulle göra det för att vara en god kompis, är ärligt talat inte så sugen. Read more
