Här kommer fortsättningen på fråga&svar-inlägget: Hara Är det svårt/lätt att veta gränsen mellan personligt/privat när du bloggar, har du principer du följer? Har du skrivit dagbok innan du började blogga, i så fall hur länge? Nej, inte alls. Jag har bloggat så himla länge att utan att aktiv fundera vet exakt vad jag vill blogga om och vad som inte passar sig. Min princip är: Internet är evigt och alla läser. Minna Lindeberg Nå hej peppe. Vad handlar din nästa skönlitterära bok om? Hur många gånger skriver du om? Vad anser du att är kritikerns roll? Ansvar? Hur ofta springer du? Hej Minna! Min nästa skönlitterära bok ska handla om en kvinna som får nog. Jag skriver om ett oändligt antal gånger. Tycker att det är det är en av de svåraste grejerna med att skriva, att man aldrig riktigt vet när man skrivit om tillräckligt många gånger. Eller kanske man vet, men tycker att det är så skrämmande att visa sin text för andra så man drar en omskrivning till. För säkerhets skull. Kritikerns roll är att försöka förstå verket. Kritikerns ansvar är att hålla sina egna fördomar, misslyckanden och känslor utanför. Jag springer mellan tre och fem gånger i veckan. Malin Om du fick välja talanger också utöver de du redan har: vad skulle du vilja vara riktigt skicklig på? Om du kunde skriva exakt som du vill (fast det kan du kanske redan), hurudan bok skulle du skriva då? Vad har du svårast/lättast med när du skriver? (exempel: nån tycker att det är urenkelt att hitta på karaktärer men har svårt att vara konsekvent gällande tempus. Detta exempel handlar alltså INTE om dig utan är skrivet bara för att belysa vad jag är ute efter.)J Jag skulle gärna sjunga bra. Så där så jag kunde glida fram och dra Bryan Adams Everything I do I do it for you på en karaoke och den nästa tur att sjunga skulle bli lite nervös inför sin egen prestation i jämförelse. Om vi säger så här: Jag är en bit ifrån detta scenario. Det vore superkul att ha tålamodet och fantasin att skriva en riktig hardcore fantasy-bok. Skapa en helt egen värld. Osäker dock om jag skulle orka läsa den. Jag älskar att hitta på karaktärer, men tycker att det är svårt att få alla lika levande utan att förvandla dem till klyschor eller göra dem för likadana. Jag hyser också en förkärlek till ganska osympatiska huvudpersoner och håller inte alls med om att de måste vara så himla likable för att gå hem hos läsarna. Svårast är kanske just tempus. Du satte tydligen huvudet på spiken. Kugge Saknar du nåt i Finland (utöver vänner och familj)? Hur många böcker tror du att du kommer att skriva? Hur många bokidéer har du i huvudet just nu? 1. Nej, inget alls, faktiskt. Okej, jag gillar ju att cykla genom stan en ljus sommarnatt, Fafas falafel och att bada bastu. Men kan inte påstå att jag saknar det. 2. Så många jag hinner innan jag dör. 3. Två stycken. Längtar mycket efter att skriva skönlitterärt. Anna Läste nyligen nånstans att endel vegetarianer tenderar att äta kött på fyllan. Vet inte hur sant det är, men skulle ändå gärna vilja veta om du har gjort det efter att du blivit vegetarian? På fyllan eller annars också? Jag läste också det! Det var väl nån brittisk tidning som skrev om det. Jag tycker inte att kött är äckligt, är inte vegetarian på grund av smaken, utan på grund av miljöpåverkan och det vidriga i köttindustrin. Tycker inte att det är så farligt om folk äter kött en gång i månaden. Är ju aldrig full så det blir aldrig fyllemat, men det har hänt att jag smakat på en köttbit och nu när Thanksgiving nalkas kommer jag ganska att äta lite kalkon. Anna Min fråga är, varför tittar så många kloka personer på Paradise Hotel? Jag har väldigt svårt att förstå det, känns nästan som ett slags klassförakt. Men menar inget fördömande, är själv fast i Bachelor och DET kan ju också ifrågasättas… Jag tror att det handlar om fascinationen i hur folk beter sig när de är inlåsta på ett hotell med andra attraktiva människor och en massa alkohol. Hur fascinerande det är att se hur människor vänjer sig vid precis allt (att vara inlåst med främlingar och ständigt vara omgiven av kameran) och så finns det en slags glädje och vänskap som jag gillar. Alltså Paradise Hotell-ungdomarna verkar mest ha kul. Inte för att ställa dem emot varandra och verkligen inte för att fördöma ditt val av dokusåpa, men försökte kolla på svenska Bachelor och det fanns så mycket ångest bland kvinnorna där att jag blev illa till mods. Processed with VSCOcam with m3 preset Koko Jag tycker att träning är urtråkigt och god choklad är nödvändigt. Är ni verkligen ärliga, eller är alla Peppes läsare sådär hurtiga? Fråga: miljö, igen. På söndag är det stora klimatdemonstrationer inför klimatmötet i Paris nästa vecka. (Passar på att smyga in reklam här för Helsingforsdemon som börjar kl. 13 på Narinken :Facebookevent här). Syns det här i L.A.? Planeras där någon marsch? Är det överhuvudtaget något som det talas om, jag menar hur mycket diskuteras den globala uppvärmningen? Torkan i Californien är svår – hur många ser ett samband? Hur många förnekare finns det? Sett härifrån så finns det en hel del sådana i US, inklusive högt uppsatta politiker. Osv. Alltså jag fattar hur äckligt hälsosamt och wellnessfanatiskt det låter med alla som väljer träning framför choklad, men att helt sluta rida till exempel eller aldrig få den där känslan efter att ha sprungit långt eller yogat är värre än att aldrig mer smaka på choklad. Det finns någon slags hedonism i att sukta efter de där träningsendorfinerna. Om miljön så fattar jag att det ser helt galet ut när man läser om republikaner som använder snöbollar som bevis mot att en global uppvärmning inte existerar. USA är stort och här finns en massa stollar. MEN här finns också vettiga människor som är mycket insatta i miljöfrågor. Det är till exempel länge sedan man i Kalifornien tillät plastpåsar. Snart kommer man också att förbjuda plastflaskor och hudvård med små plastbitar i. På grund av torkan har människor dragit ner på sin vattenkonsumtion med mer än en tredjedel och elbilar är enormt mycket vanligare än i bland annat Finland. Read more
