Pratade som sagt med Elin om Tinder och visste inte riktigt om jag skulle vara avundsjuk eller tacksam över att det inte fanns en motsvarande app i min ungdom. Jag kom också att tänka på en föreläsning som handlade om decision fatique (jag tror att vi pratar om det i en av poddarna). När en ställs inför massor av val blir en helt enkelt blir trött och väljer det tryggaste alternativet, som ofta är status quo. Trots att det också är ett val med konsekvenser att inte fatta ett beslut. Inför föreläsningen läste vi en artikel i New York Times om just detta.När jag helt med egen hjärna tänkt på val och Tinder snubblade jag över bloggen Ziggy says som skrivit om samma sak:“I dejtingappen Tinder reduceras hela din person till en enda bild som kan gillas eller förkastas. Toppen om du ser ut som Brad Pitt, lycka till om du är en medelmåtta.En studie om dejting visar att vi väljer helt olika beroende på hur många val vi har. Är valen för många orkar vi inte anstränga oss utan går på snabba heuristiska impulser. Vid färre val går vi in djupare och utvärderar varje val noggrant. Man undersökte också hur nöjda personer var med sitt beroende på urvalet. Det optimala antalet val var 20 – 50 stycken, sen sjönk tillfredsställelsen snabbt.”Ziggy says tipsar också om Ted Talket av Barry Schwarts som handlar om att många alternativ inte alltid ger det bästa resultatet. Nu finns det säkert en massa människor som älskar Tinder och som finner det de söker efter på den här appen, jag är inte ute efter att dissa den och enbart förespråka gammaldags dejting. Jag tror inte alls att det var bättre förr, men jag tycker att det är så himla intressant att se hur världen och kärleken utvecklas. Och bättre att shoppa runt lite än att gå på första bästa. Fråga till exempel Magnus. Read more
