Kort: New York var fantastiskt. L’e5ngt: Flyg aldrig, I can’t stress this enough aldrig, i mitt s’e4llskap, jag har v’e4rldens s’e4msta flygkarma. Vi har talat om det f’f6rut. Flygbolag hatar mej. Vi minns Rio-incidenten, hur man inte tar sig till Stockholm, Sas-flyget fr’e5n Paris f‘f6r n’e5gra veckor sedan och d’e5 har jag inte haft energi att skriva om hur Sabena tappat bort OCH f’f6rst’f6rt mina v’e4skor, hur sv’e5rt det ‘e4r att f’e5 ett flyg mellan Cusco och La Paz, hur man kan st’f6ta sig d’e5 man flyger inrikes i Malaysia och s’e5 vidare. D’e5 man ska ta 17.45 flyget fr’e5n New York och vet att d’e5 man landar i Helsingfors nio timmar senare kommer att ‘e5ka direkt p’e5 jobb f’f6r att man varit borta s’e5 l’e4nge och tidningen ska g’e5 i tryck inom kort, vill man inte f’e5 fyra extra timmar att d’f6da p’e5 JFK. Det var tyv’e4rr exakt vad som h’e4nde. Finnairs Helsingforsflyg var fyra timmar f’f6rsenat och som kompensation bj’f6ds det p’e5 furstliga 15 dollars* vouchers f’f6r mat och dryck**. Jag var sur. Och besviken. Och ganska ‘f6m och svettig om f’f6tterna eftersom vi under dagen gjort en sista fyratimmars shoppingsession. Det v’e4rsta var ‘e4nd’e5 att jag inte ens orkde ge mej in i en fight. Ist’e4llet hukade jag mej som en sparkad hund. S’e5g ner i marken och svarade ja tack, nej tack p’e5 allt flygpersonalen sa. Flygbolagen kn’e4ckte allts’e5 mej till slut. *ca tre euro.**som det i praktiken visade sig betyda enbart mat. Read more
