Läste ni den här texten i The Guardian? Om att det bästa man kan göra för miljön är att hålla barnaskaran liten eller inte få barn alls (vid sidan om det ska man såklart också undvika att flyga, sälja bilen och äta vegetariskt och källsortera). Att uppmana folk att inte göra så många barn är såklart kontroversiellt, längtan efter barn är svår att kontrollera och barnnormen är så cementerad att många säkert ser det som ett angrepp på sitt privatliv att begränsa familjens storlek. Samtidigt är det ett konkret sätt att försöka rädda det som räddas kan av jorden. Jag föreställer mig att antalet barn i en familj snart kommer att bli ett lika vanligt argument som flygskatt och äta vegetariskt. Hur känner ni för detta? Skulle ni kunna tänka er att göra avkall på familjens storlek för miljöns skull? Med en ny baby i huset kan jag miljömässigt inte vara speciellt nöjd med mig själv, men lovar på heder och samvete att det får räcka med barn nu. Det finns såklart ingen poäng med att skuldbelägga familjer med många barn, däremot tror jag att vi kanske måste etablera faktumet att fler människor på jorden leder till mer konsumtion och slitage och att folk i framtiden är tvungna fundera över och troligtvis begränsa storleken på sina familjer. Orättvist, men vem har sagt att livet är rättvist. Och lär förresten också den här långa och fruktansvärda texten i New York Magazine om hur åt helvete det redan går med den globala uppvärmningen. Read more
