Igår blev Magnus sugen på en hamburgare så vi svängde förbi Donken vid Norrmalms torg. Framför oss stod två unga kvinnor och en medelålders som talade finska. De gjorde alla sina individuella beställningar genom att gå fram till kassa och skrika ut/viska vad de ville ha. Nu kan det ju vara att de var dåliga på engelska (och inte alls kunde svenska) och helt enkelt var nervösa inför beställningen och därför glömde att hälsa på personen i kassan (det är vanligt att man förväxlar blyghet med dryghet). Eller så är det bara en kulturell grej. Ja, ja jag reagerade i alla fall på det trots att jag kanske borde ha minded my own business. Jag försöker få Vidar att hälsa och se folk i ögonen när han gör det. Det funkar inte alltid eftersom jag ibland är lat och en dålig uppfostrare och han är sju år och ganska ointresserad av etikett. Eftersom han tycker att det är lite läskigt att hälsa på främlingar har jag sagt att han kan fuska och istället för ögonen kolla på folks näsor. Näsor är roliga och personen framför märker knappast skillnaden. Viktigt är ändå att han uppmärksammar personen. Min kompis Helena bor i Frankrike skriver blogg (på finska) och krönikor i Helsingin Sanomat. Senast skrev hon om hur väluppfostrade franska barn generellt är och om hur hon lär sina barn att hälsa på folk de möter. Detta väckte såklart starka reaktioner hos de finska läsarna. De flesta var i ärlighetens namn positiva, men det fanns också en beskärd del som ville förklara för Helena hur alla dessa bonjour på gatan inte betyder något. Om hur fransmännen egentligen inte bryr sig. De är bara ytliga jävlar. Det fanns till och med någon som skrev att man nog hälsar glatt på gatan och sedan snackar skit bakom ryggen på personen man precis hälsat på. Det som dessa personer inte fattar är att ett hej inte behöver betyda en djup vänskap, istället är det ett sätt att säga: “Hej medmänniska, jag ser dig“. Att hälsa på grannen, personalen i mataffären, på cafét, på McDonalds, i trapphuset och så vidare är bara ett sätt att visa hyfs. Att signalera att man vet att man inte är ensam på den här planeten och inte du heller. Hej, vi behöver inte bli bästisar, men eftersom vi båda befinner oss på den här platsen just nu kan vi alla fall visa att vi ser varandra. Själv tycker jag att den melankoliska och uppriktiga finländaren är romantiserad till döds. Det finns ingenting charmigt med ohyfsade, buttra personer. Read more
