Ibland känns Finland så hysteriskt omodernt, inte bara med tanke på den nya ärkekonservativa gubbregeringen, utan också i hur man ser på sina kolleger. Häromdan kom journalisternas branschtidning Journalisti hem till oss i Santa Monica. Där fanns en artikel om hur en journalist testat på att, håll i er nu: Ge positiv feedback åt bekanta och obekanta kolleger. Läsaren fick följa med journalisten när hen skickade e-postmeddelanden i stil med “Jag tycker att din krönika med några få ord slog huvudet på spiken” och väntade med spänning på svar. Forskningsresultatet blev följande: Folk blir glada när man berömmer deras arbetsuppgifter!I Finland finns det fortfarande en uppfattning om att man kan göra mer gott än illa om man berömmer någon annan. Tänk om den andra får för sig att hen är något! Detta “något” är ännu odefinierat, men alla vet att det är det värsta som kan hända. Artikeln slutade med att journalisten tyckte att beröm var motiverande för arbetsmoralen och således en bra sak. Helst konstruktivt berömmande. Det är ju en bra och korrekt slutsats, men det gör mig lite nedslagen att detta är en nyhet i Finland.Det sämsta som jag själv upplever med att vara frilansare är bristen på feedback. Det allra vanligaste är att jag levererar texter som sedan bara försvinner och dyker upp i tidningar, magasin och på webbsajter. Jag tar det som ett tummen upp att de publiceras, men gudars så jag saknar lite feedback. (PS är ett sånt neggo för att jag är jätteförkyld) Read more