Okej, vi har druckit de sista ölen på Bangkokhotellets takterass och inom kort kommer jag att återvända till Helsingfors och ta itu med saker som ska tas itu med. Ärligt talat, huj så dålig fiilis jag fick av att återvända till internet efter en vecka av slackande i den thailändska skärgården. Jag blev både uppgiven och lite ledsen av allt dissande av bloggpriset. Eftersom vi inte bor i Nordkorea så får man visserligen kritisera fenomen, men i egenskap av Peppe tycker jag att det är tröttsamt att försöka ordna festligheter som gör så många så arga. Bloggpriset är ingen statlig myndighet och att det ordnas är på inget sätt bort från er levnadsstandard. Juryn gjorde helt på riktigt sitt bästa. Vi ville att det här skulle bli en rolig tillställning. Vi lyfte fram de bloggar som fått flest röster och blandade dessa med mindre bloggar vi upptäckte och gillade, medan vi gick igenom alla 3000 nominerade bloggar. Och en gång för alla: jag jävade mig naturligtvis när Årets roligaste blogg kom på tal. Att jäva sig betydde att jag gick in i badrummet och lät André, Kaj och Micaela diskutera nomineringarna för just den här kategorin. För en kort stund ville jag bara sura och konstatera att ni kan ordna ert eget jävla bloggpris och välja er egen jävla jury, jag ville inte ens vara med från början. Det skulle ha varit mycket roligare att få vara med och tävla. Men det var bara en kort stund. Det var faktiskt roligt att få upptäcka en massa nya bloggar. Många av er är roliga, snygga och smarta. Hur som helst, för att det ska komma något konstruktivt ur det här: hur skulle ni ha byggt upp bloggpriset? Och vem skulle ha suttit i er ideala jury? Motivera gärna. PS kolla vad Janne Wass skriver om bloggpriset. PS2 nu får jag det kanske att låta som om ni alla var sura jomare, nå så är det ju inte. De flesta av er är smarta och trevliga och till och med roliga. Föreställer jag mig iallafall. Det är väl bara de suraste som hörs mest. Read more
