Lyssnade på En varg söker sin pod med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli. De pratade bland annat om Beyoncé, hennes relation till H&M; och fjärde vågens feminism. Samma morgon läste jag en intervju med Ebba Witt-Brattström som firar sextio år på jorden. Witt-Brattström sade bland annat att det var roligt för henne att få vara med i den finlandssvenska feministtidskriften Astra och att hon inte är rätt sorts feminist för att få vara med i motsvarande Bang i Sverige. Hon sade också att det är så skönt att vara i Finland eftersom vi här lever femton år efter Sverige också i den feministiska diskussionen. Här är det feminismen mer tillåtande, alla varianter får komma fram. I Sverige är feminismen mer ideologiserad. Det här är så intressant. Jag håller med Witt-Brattström om att feminismen ska vara tillåtande och inkluderande. Åtminstone i Finland är det fortfarande en så liten rörelse att vi inte har råd att tillrättavisa varandra om hur den rätt feministen är. Däremot är jämställdhet ingen subjektiv fråga. Man kan inte vara jämställd på sitt eget sätt. Antingen lever man jämställt (fruktansvärt svårt) eller så gör man inte det (lite lättare). Men det är ingen accessoar man kan bära bara för att det är trendigt för tillfället. För övrigt är En varg söker sin pod en utmärkt podcast. Jag håller verkligen inte alltid med och tycker att det fnissas allt för mycket, men samtidigt vill jag ofta ge mig in i diskussionen och komme med motargument. Och det måste väl vara ett tecken på att Strömquist och Ringskog Ferrada-Noli gjort någonting rätt. Read more
