F’f6r att motivera mej sj’e4lv till att bli en god arbetstagare, best’e4mde jag mej imorse f’f6r att kl’e4 mej som om jag hade ett viktigt kontorsjobb. Jag har n’e4mligen en teori om att man jobbar mer seri’f6st i kostym ‘e4n i slitna jeans och hawaianas. S’e5ledes drog jag p’e5 mej mina nyinskaffade byxor med h’f6gh’f6g midja och breda buntar. Jag s’e5g till och med fram emot min businesskl’e4dsel. Brallorna var n’e4mligen vansinnigt snygga p’e5 mej i aff’e4ren. Mark my words: i aff’e4ren. Imorse p’e5 v’e4g till jobbet -d’e5 det var f’f6r sent att v’e4nda tillbaka hem- konstaterade jag det fasansfulla faktumet: byxorna var f’f6r korta. Det finns f’e5 detaljer som ‘e4r lika fula som oavsikligt f’f6r korta byxor. D’e5 jag dessutom haft det d’e5liga omd’f6met att kl’e4 mina f’f6tter i bl’e4ndvita Converse accentuerades ytterligare de p’e5 l’e4ngden begr’e4nsade byxbuntarna. Det var fult. Modepolisen skulle ha haft all r’e4tt i v’e4rlden att tillf’e5ngata mej, f’f6rh’f6ra mej i 17 timmar, skicka mej till Guantanamo och dessutom piska mina fotbotten. Tills saken h’f6r att jag med mina stolta 172 cm dessutom blivit beg’e5vad med v’e4ldigt l’e5nga f’f6tter som stack fram under buntarna. P’e5 Smedsgatan k’e4nde jag mej kort och gott som en cirkusclown och d’e5 jag passerade Cygnaeus l’e5gstadieskola var jag ganska s’e4ker p’e5 att jag h’f6rde n’e5gon ropa en uppmaning om en jongleringsperformance. Nu sitter jag desperat vid mitt skrivbord och brainstormar l’f6sningar. Jag kunde sjukskriva mej och ta en taxi hem. G’f6ra en avstickare till Det Stora Varuhuset och k’f6pa ett par nya (l’e5nga) byxor. Att amputera b’e5da mina ben k’e4nns lite ‘f6verdrivet. En utv’e4g vore att f’f6rs’f6ka f’e5 folk att fokusera p’e5 min ‘f6verkropp och gl’f6mma mina ben. Jag t’e4nker: tatuera mej i ansiktet, k’f6pa en enorm afrokrullperuk, kl’e4 (av) mej topless eller anv’e4da en h’f6g svart cylinderhatt. Hj’e4lp en m’e4nniska i n’f6d. Read more
