I bland skriver jag om tv-program för Hbl. Vanligtvis är det program jag aldrig själv skulle ha valt att se och vanligtvis sitter jag och gråter en skvätt över alla grymheter i världen. Den här förmiddagen är med andra ord en helt vanlig mascararinnande tisdag. Yle och alla andra public service-bolag i Europa har nämligen fattigdom som tema den här veckan och det är inga vackra bilder som visas på skärmen. Det blir en obehaglig kontrast till alla välfyllda shoppingpåsar som skyndar från en butik till en annan så här i juletider. Boken De osynliga damp förresten ner i mitt postfack i morse. Så fort jag räknat klart mina matteövningar ska jag läsa den. Read more
