Ni vet att jag ibland brukar skoja om att Calle* med sin extranyckeln ibland smyger sig in hos mej. Han st’e4ller sig d’e5 vid ‘e4ndan av s’e4ngen, ser p’e5 mej medan jag sover, kanske smeker han min bara fot och smyger sedan sm’e5leende ut igen. Om man bortser fr’e5n den fysiska ber’f6ringen och Calle h’e4nder detta nuf’f6rtiden p’e5 riktigt. Det st’e5r faktiskt folk utanf’f6r mitt f’f6nster och ser in p’e5 mej medan jag sover. Snubbarna som skall skala bort den gamla fasadf’e4rgen har uppenbarligen “gl’f6mt” att plasta in sovrumsf’f6nstret. Det k’e4nns lite obehagligt och stundvis ‘e5ngrar jag att jag valt ett gardinl’f6st liv. *alternativt galningen som bodde i Calles l’e4genhet f’f6re mej. Read more
