Efter ett par veckor av värme och solsken tittade det nordiska junivädret som jag minns det fram. Svalare temperaturer och en sol som kämpar sig fram bakom ett molntäcke. Vi åkte ut till min systers sommarställe i skärgården. Vi blev bjudna på lunch och stirrade på molnen för att se när det fanns utrymme för ett dopp (för barnen). Plötsligt klarnade det upp för en stund och alla rusade ner till bryggan. Jag kände mig som en god mor som packat ner Majlis baddräkt trots att det ösregnade när vi lämnade Ekenäs. Sedan var det plötsligt sen eftermiddag och dags att köra hem igen. Det blev lite bråttom på slutet eftersom vi parkerat på en grannes parkeringsplats och hen var sugen på att få den tillbaka. Här ser ni dem, våra värdar: Miika och min syster Pyret, samt hunden Hoppsan. Hej då! ropade vi från båten.
