I helgen gick jag på fest och pratade först med en person som stolt berättade att hen valt bort nyheter de senaste sex veckorna, det är för deprimerande med sånt, och sedan med en annan som sa att det bara är att hålla sig för näsan i tre år till, sedan är Trumperan över. Men är det verkligen så enkelt? Om vi blundar och håller oss passiva blir allt nog bra till slut?Donald Trump har öppet antytt att han vill sitta kvar efter två mandatperioder. Hans team säljer redan kepsar med texten Trump 2028, och flera republikanska politiker har börjat tala om att ändra konstitutionen för att göra det möjligt. Trump säger ibland att han är seriös när han nämner en tredje mandatperiod, andra gånger att han bara retas med medierna.För oss som följde nyheterna 2020 är det svårt att hålla sig för skratt. Vi vet hur Trump agerar när makten glider honom ur händerna. Då ringde han Georgias Georgias Secretary of State Brad Raffensperger och bad honom hitta 11 780 röster. När det inte lyckades försökte han få vicepresident Mike Pence att stoppa elektorsräkningen i kongressen. Och så var det ju den lilla stormningen av Kapitolium, där flera människor dog.Nu pratar Trumps krets om nästa steg. Steve Bannon, tidigare chefsstrateg i Vita huset och en av hans mest lojala allierade, sa nyligen i en intervju att det finns “många olika alternativ” som skulle kunna göra det möjligt för Trump att ställa upp igen 2028. Han ville inte säga hur, bara att planerna skulle “rullas ut vid rätt tidpunkt”.Bakom kulisserna diskuteras olika vägar runt det 22:a tillägget, som förbjuder en president att väljas mer än två gånger. Vissa spekulerar i att vicepresident JD Vance skulle kunna ställa upp och sedan avgå för att låta Trump ta över. Andra, som Floridapolitikern Randy Fine, vill helt enkelt riva upp grundlagen. Han skrev nyligen att man borde tacka Gud för varje dag Donald Trump kan vara vår president.Rent juridiskt är det här ändå luftslott. För att ändra konstitutionen krävs två tredjedelars majoritet i både representanthuset och senaten, och tre fjärdedelar av delstaterna måste säga ja. Juridikprofessorer kallar oddsen noll. Men syftet är kanske inte att lyckas, utan att vänja människor vid tanken att regler går att tänja på, att det är normalt att diskutera hur en sittande president skulle kunna behålla makten.Ett annat scenario som oroar många är att Trump utlyser ett nationellt nödläge, kanske med hänvisning till en yttre konflikt, och på det sättet försöker skjuta upp eller omintetgöra valet. Rent juridiskt har en president ingen rätt att ställa in ett val, bara kongressen kan ändra datumet, men ett nödläge kan skapa tillräckligt mycket osäkerhet och röra för att göra det svårt att genomföra ett val i praktiken.Kaliforniens guvernör Gavin Newsom sa nyligen i en intervju med Stephen Colbert att han fruktar att det kanske inte hålls något presidentval 2028 om amerikaner inte vaknar inför hur allvarlig den här stunden är. Och helt fel har han inte. Trumps administration har redan tagit till allt mer auktoritära metoder: hårdare polisinsatser mot migranter, federala agenter i mask som griper människor på gatan och valkartor som ritats om för att gynna republikanerna. Newsom har svarat med lagstiftning som förbjuder maskerade federala ingripanden och ett eget initiativ för att stärka demokratin i Kalifornien.För de flesta amerikaner är tanken på att ställa in ett val helt orimlig. Ingen tror att Trump bokstavligen kan avskaffa demokratin genom att sälja kepsar. Men hans strategi handlar om något annat, att långsamt tänja på vad som uppfattas som normalt. Först skämtar han om en tredje mandatperiod. Sedan börjar anhängarna prata om tekniska möjligheter och loopholes i konstitutionen. Politiker lägger fram förslag, medierna rapporterar, motståndarna suckar. Och plötsligt är idén om att förlänga makten inte längre chockerande, bara ett alternativ bland andra.Demokratier dör sällan med en dramatisk statskupp. Oftast börjar det med något så enkelt som att en president vägrar släppa taget, och ett folk som långsamt vänjer sig vid tanken.Här finns veckans länkar
