Jag fick en fråga på Instagram om vad jag har i mitt badrumsskåp. Jag är verkligen ingen expert på hudvård (tror att det finns fler personer som hävdar att de är det än folk som verkligen är det), men har både tuber och krämer. Mest produkter producerade i Norden insåg jag. Hur som helst, efter att jag visat upp krämer jag gillar kände jag mig som en dålig feminist (ni vet: kvinnor köper hudvård och smink för att vara snygga inför män och män köper/investerar i fysiska saker som har ett andrahandsvärde). Ska jag verkligen hålla på och prata om hudvård? Jag skrev lite om det på Insta och då kommenterade min kompis Åsa att det är bra att ta hand om sig själv. Jag tänkte mycket på det. Om hur kvinnor i högre grad än män tar hand inte bara om sin psykiska och fysiska hälsa, utan också om barn, föräldrar vänner, donerar pengar till frivilligorganisationer osv. Nu finns det givetvis olika grader av att ta hand om sig själv. Köpa krämer för dyra pengar för att se yngre ut och på så viss passa bättre in i skönhetsnormen eller använda solskydd och lotion för att huden mår bra av det. Jag tänker inte vara den som drar gränsen mellan dessa två och absolut inte skamma någon som lägger mycket pengar på hudvård. Vi är alla en del av en kultur där kvinnors utseenden bedöms hårt och vi gör oss bästa för att orientera oss runt här. Hur som helst var min insikt att det är en bra sak att vilja ta hand som sig själv. Jag tänker inte använda ordet self care, men ibland är det en stund i badrummet med en väldoftande olja det man behöver. Hur resonerar ni? Read more
