Ig’e5r fick jag studiebes’f6k fr’e5n en folkh’f6gskola, ett g’e4ng blivande ungdomsinstrukt’f6rer ville bekanta sig med Papper*. Jag befann mej i mitt esse och ber’e4ttade om hur det ‘e4r att jobba p’e5 tidningen. Avslutningsvis fr’e5gade l’e4raren om hur man blir chefredakt’f6r, vad f’f6r utbildning och arbetserfarenhet som kr’e4vs och jag f’f6rs’f6kte skoja till det lite genom att s’e4ga: “Ja jag har ju massor av arbetserfarenhet, jag ‘e4r ju s’e5 sjukt gammal…” Sedan l’e4mnade jag en konstpaus f’f6r skratt. Men ingen av snorungarna skrattade. De s’e5g ungef’e4r lika roade ut som P’e5sk’f6snubbarna. Jag tror att en liten j’e4vlen obem’e4rkt till och med nickade. Det finns bara tre hemska alternativ:A) jag ‘e4r gammal.B) jag ‘e4r inte rolig.C) blivande ungdomsinstrukt’f6rer har ett inget sinne f’f6r humor. *eller ‘e5tminstone tyckte deras l’e4rare att de skulle g’f6ra det. Read more
