Jag fick en fråga om att skriva om ekonomin i parförhållanden. Både privat och i Friday Lab tjatar jag om att det är viktigt att prata om pengar, se över sina pengar och jämföra löner och arvoden. Häromveckan kände jag ändå en viss skam när jag redogjorde för exakt hur mycket Magnus och jag dragit in på sistone. Det var inga fantasisummor, men helt okej faktiskt. Intressant ändå den där känslan av att prata om något väldigt intimt när man pratar om sina pengar. Generellt tjänar män mer än kvinnor, traditionellt manliga yrken ger högre löner och när ett yrke (t.ex. lärare) går från att vara manligt till kvinnligt stannar löneutveckligen upp. Kvinnor tar fortfarande ut mer föräldraledighet, vabbar mer och jobbar oftare deltid. Många män har lättare att göra karriär just för att det finns en kvinna som sköter markservicen. Nu är jag ingen expert på skilsmässor, men i USA verkar det vara självklarare än i Norden att den som dragit in stålarna också försörjer som skött hushållet efter en separation. Hur gör vi då? Vi delar allt. Äger allt tillsammans och har ett gemensamt AB och ett gemensamt brukskonto. Vi sparar lika mycket till oss själva och till barnen. Ibland tjänar vi ungefär lika mycket, under andra perioder tjänar den ena mer än den andra. Men det har inte så stor betydelse eftersom pengarna ändå går till familjen. Vi har också en underförstådd överenskommelse om att unna den andra allt den vill ha. Vill Maggan ha en guldring ska han få det. Vill jag göra lyxhelg med hästar och kompisar ska jag göra det. Om det finns pengar i kassan det vill säga. Det fanns det inte under våra första år i LA, men nu går det lite bättre. Det här låter ju otroligt rosigt och härligt och vi har faktiskt aldrig bråkat om pengar. Jag fattar att det kanske kommer en dag när vi gör det, när vi kanske slutat älska varandra och vill skilja oss. Men då har vi i alla fall levt så ekonomiskt jämställt som det bara går fram tills nu. Usch vad äckligt präktigt det där lät, men jag är glad över att vi har samma inställning till pengar (okej, Maggan är lite mer slösaktig och extravagant än jag). Respekt för den andras tid och arbete gör det lättare. OBS detta är absolut ingen mall. Det finns en massa bra system. Några kompisar betalar in en viss procent av sina löner till ett gemensamt brukskonto. Andra har helt åtskilda ekonomier. I familjer där bara den ena jobbar betalar den andra både pension och en månadslön åt den andra. Hur gör ni? Pratar ni om pengar? Read more
