Jag bli otroligt provocerad när Magnus slänger mat, men kan känna en otroligt tillfredsställelse av att ha ett tillsynes tomt kylskåp och ändå slänga ihop en god middag. Igår blev det en pasta på vitlök, spenat, körsbärstomater, en skvätt grädde och parmesan, Motsvarande tillfredsställelse känner jag när jag röjt i mitt klädskåp eller då jag städade den där lådan som används att förvara grejer som inte riktigt har en naturlig plats. Efter att jag städade lådan var jag tvungen att öppna den och beundra mitt verk varje gång jag passerade den. Lite samma sort nöjdhet kan komma efter en lång springtur eller när jag doppat mig i kallt vatten och kommit upp igen. När jag löst ett tekniskt problem eller som igår då jag fångade hästen Spirit utan att själv vara tvungen att sitta av Sequoia. När känner ni den där tillfredsställelsen? Den som kommer efter att man fått anstränga sig lite (Till Magnus försvar måste jag säga att han kanske är tvungen att ta rollen som den som fattar det tråkiga beslutet att det är dags att slänga något. Så där som den ena i relationen ofta är lite sparsammare och bromsar när den andra vill spendera pengar.) Read more
