En dam framför mig i kassan på supermarketen vände sig plötsligt om och satte sina händer på min mage samtidigt som hon frågade om jag var gravid. Jag blev mest chockad, men Magnus kom till min räddning och ställde sig mellan oss medan han konstaterade att det var “modigt” av henne att röra vid en annan människas kropp och dessutom fråga om jag var gravid. Han borde kanske ha använt ordet “påfluget” istället för “modigt”, men jag tror att budskapet gick fram. Jag kan inte påstå att jag älskar att vara höggravid och en av de saker jag tycker mest illa om är att folk ska utvärdera min kropp. Är magen liten eller stor (på en middag tyckte en brittisk man att han var skitrolig då han berättade att hans fru varit stor som en lastbil när hon var gravid. Sen imiterade han varningssignalen på en stor bil som backar). Kvinnors kroppar blir alltid granskade och kommenterade, men när man är gravid är man ännu mer lovligt byte för kommentarer än vanligtvis. När en kvinna väntar blir hon liksom hela samhällets egendom. Där går hon med en blivande skattebetalare i magen som hon ska uppfostra och sköta om på ett korrekt sätt som vem som helst annan får ha en åsikt om. USCH. Det som också har hänt är att några kompisar från Finland hälsar på i L.A. och att vi givetvis tog dem till The Sunny Spot i Venice. Var som vanligt en strateg och beställde blåbärspannkakor åt Vidde. Han orkade knappt äta en tredjedel själv. Read more
