Jag läste Katrine Kielos-Marcals krönika om dejtingappar i dagens DN och tyckte den var så bra. Den ligger eventuellt bakom betalvägg och DN låter inte en bjuda på artiklar, beklagar! Hur som helst skriver Kielos-Marcal om hur unga människor tröttnar på dejtingappar, delvis för att de är måna om sin psykiska hälsa och tycker att det inte är värt att bli bortvald och avvisad hela tiden, men också delvis för att speciellt kvinnor är trötta på att göra grovjobbet i kommunikationen med män. Allt färre laddar ner dejtingappar och det har gjort techbolagen nervösa. Förra veckan länkade jag i nyhetsbrevet till en artikel om hur Bumbles VD förutspår att det är AI som inom kort kommer att sålla bland potentiella partners på appen. En AI-version av dig tar fram de bästa alternativen att gå på dejt med. Det låter dystopiskt, men kanske också praktiskt. Eller? Kommer det verkligen att funka? Dejtingapparna är ju designade för att folk ska betala för dem så länge som möjligt, inte bli kära och stänga av prenumerationen.Jag träffade Magnus innan dejtingapparna (ni har alla hört historien: Han jobbade på radio och intervjuade mig för att jag var nybliven chefredaktör). Nu vill jag höra om någon av er träffat er partner på en dejtingapp och om inte HUR träffades ni?
