[video mp4="https://files-aller-blogger-platform.aws.aller.com/uploads/sites/18/2023/03/dff18310-0c76-4d98-8c9b-170e4f555098.mov?fm=mp4" data-setup='{"fluid": true, "autoplay":false}'][/video]En fördel med vår nya bil är att våra surfbrädor får plast inne i den. Inget mer spänn fast dem på taket och hoppas att det håller (i våras kunde man följa ett spår av surfbräder när vår kompis glömt att spänna fast dem och körde iväg med ca 10 brädor löst placerade på bilens tak. Vi köpte varsitt skydd (för att bespara bilen sanden som brukar fastna på brädorna) och sänkte ner en del av bakbänken. Mycket praktiskt. Det var stora, men också ganska långsamma vågor. Inte världens bästa surfdag, men alltid kul att vara ute i havet. Längtar nu efter att det ska bli lite varmare och mindre regnigt. Det regnar nämligen när jag skriver detta. När jag åkte upp till stallet sov nästan alla hästarna. Jag blev glad över att de kände sig så trygga att de inte ens steg upp närmade sig. Satt och gosade med dem en stund innan jag övertalade Louie att stiga upp. På lördagen tog jag en promenad upp till sjuttonde gatan för att plocka upp ett fat med en val som en granne inte längre ville ha. Jag är med i gruppen Buy Nothing Santa Monica där folk ibland vill donera halvätna födelsedagstårtor och andra gånger möbler, dammsugare, Birtakannor och i det här fallet ett snyggt fat. På vägen hem passerade jag porten som en annan granne målar om efter säsong. Kring julen brukar den vara röd, påsken gul och nu var den blå. Har också upplevt svart och grön, men aldrig vit. Grannen matchar också alltid kransen med den nya färgen. På eftermiddagen tittade solen fram. Vi lever oss igenom den regnigaste vintern och våren i mannaminne. Folk är insnöade i bergen och förra helgen tvingades vissa skidcenter stänga på grund av för mycket snö. Här nere vid havet regnar det bara. Nåja, nästa vecka ska bli lite varmare igen. En kompis hörde av sig med en bild från Kamratposten som tipsade om min bok "Adnans hemlighet" inför jul. Blev glad! På söndag morgon kände jag en våg av vemod skölja över mig. Imorgon fyller nämligen Vidar tretton. Och det är såklart otroligt fint samtidigt som jag känner samma sak som alla andra föräldrar: herregud så tiden går fort. Botade vemodet genom att göra något fysiskt: surfa. Vågade mig ut i större vågor än vanligt. Hade en lätt klaustrofobisk upplevelse då jag kraschade och det tog en stund innan jag nådde ytan, men på det stora hela var det väldigt kul. Tog nämligen också några snabba vågjävlar.
