Har nu f’e5tt tre ‘f6nskem’e5l om att byta tillbaka bakgrundsf’e4rgen till bl’e5tt (and I quote: “Helsingfors ska ju vara bl’e5vitt”). Your wish is my command, ska se vad jag kan g’f6ra. F’f6rs’f6kte k’f6pa jeans idag. Det visade sig vara ungef’e4r lika sv’e5rt som att f’e5 Nobels fredspris (n’e4r jag t’e4nker n’e4rmare p’e5 saken s’e5 ‘e4r det s’e4kert l’e4ttare f’f6r Martti Ahtisaari att f’e5 just det priset ‘e4n att pressa sig in i ett par jeans). Jag vet ju att jag ‘e4r storlek 29 (el 28, riktigt bra dagar)/ 32 (ibland 34, ifall mina rasben k’e4nner sig extra l’e5nga), men den h’e4r informationen ‘e4r helt v’e4rdel’f6s i jeansdjungeln. Provade mej igenom OneWays hela jeanskollektion (f’e5r vissa f’f6rm’e5ner p’e5 Det Stora Varuhuset…) och det enda potentiella jeansparet var ett par Pepe Jeans (duh)… som visade sig vara identiska med dem jag hade dragit p’e5 mej i morse. Suck, vill ju ha NYA jeans. Uppt’e4ckte lite senare n’e5gra intressanta Diesel-alternativ, men ifall ett par byxor kostar 150 euro ska de sitta som gjutna p’e5 min rumpa. Close, but no cigar e helt enkelt inte good enough. Som tur var r’e4ddade Lena-Fi mej fr’e5n min uppgivenhet och tog mej p’e5 ett glas fredagsvin. Puss p’e5 dej Lena-Fi f’f6r det. Read more
