Sin vana trogen var Pyret den sista som l’e4mnade festen (lite som kaptenen ‘e4r den sista att l’e4mna ett sjunkande skepp, det ‘e4r helt enkelt en fr’e5ga om heder). Klockan b’f6rjar n’e4rma sig fem och solen hade redan stigit upp ‘f6ver ‘d6stersj’f6n. Medan Pyret orienterar sig mot sitt tillf’e4lliga sovrum i bastun passerar hon kylsk’e5pet och kommer p’e5 den brillianta id’e9n att ta med en kall flaska vatten till s’e4ngen. Hon plockar s’e5ledes med sig en halvliters Lidl mineralvattenflaska och gratulerar sig sj’e4lv till den progressiva dagen-efter-planeringen. F’f6ljande morgon vaknar hon upp och k’e4nner sig lite torr i munnen, hon str’e4cker sig efter flaskan, tar en stor t’f6rstsl’e4ckande klunk och konstaterar att Lidls vatten var det s’e4msta hon n’e5gonsin smakat p’e5. Dessutom ‘e4r det r’f6tt. Och luktar gammalt r’f6dvin. Hon studerar den halvt uppdruckna flaskan lite nogrannare och l’e5ngsamt g’e5r det upp f’f6r henne att inneh’e5llet faktiskt inte best’e5r av vatten. Ibland f’e5r mammor f’f6r sig att blanda ihop en marianad av gammalt illasmakande r’f6dvin (and I quote: “det ‘e4r s’e5 bra att pensla biffarna med innan man grillar”) och f’f6rvara det i tomma halvliters vattenflaskor. …andra g’e5nger har de bara ett sjukt (bra?) sinne f’f6r humor. Read more
