P’e5 torsdag kv’e4ll ‘e5t jag middag p’e5 Saslik tillsammans med ett g’e4ng journalister. V’e4luppfostrad som jag ‘e4r sm’e5pratar jag med alla, men eftersom det ‘e4r s’e5 roligt att ha n’e5gon att tala spanska med blir det mest Irene fr’e5n Barcelona och Jorge fr’e5n Valencia som f’e5r min uppm’e4rksamhet. N’e4r vi ‘e4tit upp Katarina den Storas ungsglass g’f6r jag en minigallup om vem som ‘e4r intresserad av att g’e5 ut och ta en drink efter maten. S’e5ledes fr’e5gar jag Jorge om han ‘e4r tr’f6tt eller har lust att forts’e4tta kv’e4llen: -Jorge, estas cansado? Jorge tror att jag s’e4ger: “Estas casado?” Nu ‘e4r det s’e5 att “cansado” betyder tr’f6tt p’e5 spanska, medan “casado” betyder gift. Jorge mycket entusiastisk: -No! Y tu? Jag: -Solo un poquito. Jorge: -Porque un poquito? Jag: Well, klockan e ju bara halv tio p’e5 kv’e4llen… Jorge: Pero…? Hur kommer det sig att du bara e lite gift? Jag inser snabbt missf’f6rst’e5ndet och f’f6rs’f6ker f’f6rklara att jag fr’e5gade om han var tr’f6tt, inte om han hade en hustru. Skadan ‘e4r dock redan skett och resten av kv’e4llen f’e5r jag f’f6rklara f’f6r Jorge att jag ICKE friade eller fiskade efter hans ‘e4ktenskapliga status, utan helt enkelt undrade om han ville ‘e5ka hem till hotellet. Utan mitt direkta s’e4llskap. (Bilden ‘e4r f’f6rresten tagen vid midnatt i Rovaniemi. The midnight sun som man s’e4ger om man ‘e4r en turistguide). Read more
