En annan sak som hjälper är att röra på sig och vistas ute i naturen. Att sitta stilla är värst. Att lägga sig ner och vila ögonen lite är en livsfarlig strategi. Om man inte verkligen behöver det. Ibland blir jetlaggen bättre av en liten tupplur (men uppvaknandet är ofta smärtsamt eftersom kroppen ofta sjunkit ner i djupsömn).Jag kan inte påstå att jetlag blir lättare med åren, men inte svårare heller. Själv tror jag inte det finns något trick. Kanske melatonin, men mest gener. Eller, och det här har jag tänkt på de senaste åren, en förmåga att acceptera att man är vansinnigt trött ibland, men påminna sig själv om att det kommer att gå över. Jag tycker att jettisen kommer i vågor och orkar man bara hålla sig vaken igenom en känns det bättre om en stund. Att surfa hjälper lite. Men mest gör jag det för att det är så kul och vattnet är alldeles klart och turkost den här tiden på året. Såg både delfiner och ett sjölejon som kom lite onödigt nära. Katten Simon är glad över att jag är tillbaka igen. Han visar det genom att stryka mot min laptop och sätta sig på mitt anteckningsblock. Sleepy är ännu mer rakt på sak. Han kommer fram och lägger sitt huvud i mitt knä. Familjen firade min återkomst med Kura Sushi, som egentligen inte har stans godaste sushi, men en karusell man plockar maten från och det fattar ju vem som helst väger tyngre än själva maten (åtminstone om man är mina barn).
