Läser att brittisk press förfasar sig över att Kate Winslet har tre barn med tre olika män och, vänta det blir värre, att den yngsta ungen Bear heter Winslet i efternamn. Kvinnan har med andra ord haft sex med minst tre snubbar och dessutom gett det yngsta barnet sitt eget efternamn istället för pappans! Och jag fattar ju att media världen över vill samla klick genom att trötta feminister som jag länkar till dem och säger: “Kom igen, det angår inte oss vem Winslet har sex med och en mor får så klart ge sitt efternamn åt sin avkomma. Varför skulle hon inte göra det? Hon har ju vanligtvis burit, förlöst och ammat ungen?”Trots att jag inte borde belöna Time Entertainment (edit: fast bra att Winslet får komma till tals) med en länk för att de skriver om sånt här tycker jag att det är viktigt att vi pratar om dubbelmoral och att det inte finns någon biologisk orsak till att ungar ska heta samma sak som sina pappor (eller att kvinnor ska ta sina mäns namn om de väljer att gifta sig). Personer i en familj älskar inte varandra mer för att de heter samma sak. Ett namn är trots allt bara ett namn. Man hör inte ihop mer för att man heter samma sak. Och är man romantiker och vill heta samma sak är det naturligtvis lika okej. Alla vinner. Det som däremot är intressant och sorgligt är dubbelmoralen. Ingen tycker att det är speciellt konstigt att (kändis)män har barn med olika kvinnor eller att kvinnor och barn automatiskt tar/får sin mans/pappas efternamn. Kvinnor och män, mammor och pappor granskas och döms fortfarande utgående från olika premisser. När Magnus och jag gifte oss och senare fick barn sa folk åt oss att det var praktiskt och fint om hela familjen hette samma sak. Magnus beslöt sig för att heta Silfvenius Öhman och Vidar heter Vidar Öhman. Men ärligt talat så har jag ännu inte sett några för- eller nackdelar med att hela familjen heter Öhman. Förutom då kanske att folk här i USA tycker att Magnus är en supermaskulin nordisk viking när han presenterar sig som Magnus Oh Man. Read more
