I morse var Magnus ovanligt irriterande. Han tjatade om ett paket som skulle levereras före klockan tio, om att jag måste göra mig i ordning och SMINKA mig. Det var ett evigt tjat om det där sminkande. Konstigt med tanke på att Maggan aldrig vanligtvis bryr sig speciellt mycket om mitt smink. Sen lade sig mannen i badet och sade att paketet hade anlänt. “Spring ut och hämta det, Peppe! Spring som vinden!” Ute på gatan stod Cissan! Som tog mig på gravidmassage och efteråt på lunch till Soho House i Malibu där ett gäng andra vänner väntade. MED PRESENTER! Cissan påpekade försiktigt att detta var en babyshower. En annan god vän, Frida, sa att kompisarna var osäkra på om jag överhuvudtaget ville ha en babyshower och om det i så fall var okej att tala om babyn och förlossningar. De hade omedelbart skippat alla rosa ballonger, it’s a girl-skyltar, gipsreplikor av min gravidmage och blöjtårtorna (herregud). Alltså inget fel på det om man är lagd åt det hållet, men hur mycket jag än älskar L.A. och kanske USA blir det helt enkelt FÖR mycket för mitt kalla finländska sinne. Jag antar att det också finns nåt slags genusperspektiv som jag stör mig på. Ska den blivande morsan få en tårta av blöjor medan farsorna går ut och röker cigarr och dricker whiskey när barnet är fött? Istället blev det massage, prat och lunch vid havet. Så tacksam över vänner som känner mig. När jag kom hem igen tyckte Magnus att a) jag borde tatuera mig på armar och bröst b) det är dags för ett nytt sidhuvud. Read more
