I går åkte Maggan, Majlis och jag ner till San Diego för att ta några bilder av väggen mellan USA och Mexiko. Det finns egentligen två staket, ett som USA byggt och ett annat som Mexiko lagt upp (de bah: “FINE! TWO CAN PLAY THAT GAME.”). Ursprungligen hade vi tänkt ta bilderna i en park som heter International Friendship Park och ligger vid gränsen och Stilla havet, men efter att ha kört i två timmar gjorde jag lite slentrianmässig research och insåg att parken bara är öppen på helgerna. När detta uppdagades blev det för en kort stund dålig stämning i bilen. Men allt löste sig, vi parkerade vi några kilometer från gränsen på en annan plats och hajkade sedan fram till staketjäveln. Stundvis var det lite bökigt att komma fram med barnvagn i terrängen. Den sista biten gick Maggan ensam eftersom vagnen fastnade i leran. Maggie blev också stannad och utfrågad av en gränsvakt. Det var lite spännande, men eftersom det knappast finns något ofarligare universum än ett vitt par med barnvagn vinkade patrullen oss snart vidare. Sen körde vi hem igen och konstaterade att vi umgås sjukt mycket med varandra. Hittills har detta koncept funkat bra. Vi har faktiskt väldigt roligt nästan hela tiden. Det där med att leva sitt eget självständiga liv är tydligen ingenting vi idkar. Hur gör ni som lever i förhållanden? Hänger mycket, eller passar på att längta lite efter varandra? Read more
