Vi fortsätter väl med marsutmaningen. Att kvinnofieras. För mig innebär det bland annat att ständigt representera undantaget. Att vara den andra som kollar på damfotboll, gå till en kvinnlig läkare, har en lärarinna, läsa chic lit, att gång på gång se manliga karaktärer spela huvudrollen i allt från barnböcker till Hollywoodfilmer. Jag tror att det var Anita Sarkeesian som använde smurfarna som exempel: Här finns Gammelsmurfen, Trollsmurfen, Astrosmurfen, Glasögonsmurfen alla med en specifik egenskap, medan den enda kvinnliga smurfen, Smurfina, är kvinnlig. Det är liksom hennes grej. Att kvinnofieras innebär också att folk utgår från att en som kvinna har vissa egenskaper. Är mer intresserad av barn, städning, söt alkohol, att ta hand om andra och uppoffra mig själv, inte vara speciellt rolig och att en som snygg, smal, ung och fertil är lite värdefullare än motsatserna. Vill en kvinna inte ha barn stiger hon utanför normen och gör folk provocerade och lite förvirrade. Jag säger inte att män inte manifieras. Den traditionella mansrollen är antagligen snävare än kvinnorollen, men så länge vi lever i ett patriarkat är en generellt lite mer priviligerad om än är man. Alltså normen. Read more
