Klockan halv åtta i morse satt jag hällde i mig kaffe på Helsingfors-Vanda då jag hörde någon på finska och engelska fråga om stolen framför mig var ledig. Jag såg upp och där stod en mycket god vän från förr. En person jag inte pratat med sedan juni 2009. Han hade tydligen trott att jag var en främmande brunett för han såg helt chockad ut när han insåg att det var jag. Själv upprepade jag bara NÄMEN! ett antal gånger. Sedan pratade vi artigt med varandra i tjugo minuter, skiljdes åt och åkte åt varsitt håll i Europa. Men nu en viktigare fråga: Var ska vi äta middag i Amsterdam i kväll? Read more
