Sist på bollen här nu när Anders Borgs snopp och hatiska utspel mot kvinnor inte längre är förstssidesstoff, men här kommer en kort reflektion. Att Borg visat sitt förakt mot kvinnor och slängt omkring med sitt könsorgan är såklart vidrigt och oacceptabelt uppförande. Ännu värre är svansen av män som backar honom och tycker att han är en redig karl som vågar be om om ursäkt och att det Borg gjorde kunde vem som helst ha gjort på en sommarfest. (”Vi har alla varit där”, ”Been there, done that”, ”All heder till dig, så gör en gentleman”, ”Även solen har fläckar”, ”Visar bara att du är mänsklig” och ”Modigt av dig, Anders”.) Boys will be boys och fattar ni inte skämt?! Man behöver inte vara professor i genusvetenskap eller expert på rasism för att se det ironiska i att alla dessa män som blixtsnabbt stöttade Borg i hans svåra stund inte skulle ha reagerat lika om Borg haft en annan hudfärg och/eller kommit från en annan kultur. Det som däremot tåls att skrivas ut är nolltoleransen. Att ingen ska behöva acceptera minsta lilla sexuella trakasseri eller uttryck för kvinnohat eftersom alla sexuella trakasserier är just sexuella trakasserier. Det finns ingen gradering. Det finns heller ingen ursäkt i att “det var på skoj”, “bara en liten klapp” “han var full” “han respekterar kvinnor innerst inne” eller andra dåliga förklaringar. Så fort vi börjar acceptera förklaringar accepterar vi också trakasserierna. Om vi försöker avgöra vilka som på riktigt är allvarliga och vilka vi kan se mellan fingrarna på har vi redan godkänt dem. Nolltolerans. Read more
